De tekniska framstegen mot artificiell allmän intelligens (AGI – Artificial General Intelligence) har under de senaste åren varit minst sagt anmärkningsvärda. En analys från Goldman Sachs indikerar att privata investeringar inom sektorn förväntas uppgå till 2,86 biljoner SEK (200 miljarder USD) globalt år 2025.
Tidigare har det rapporterats att så många som 300 miljoner jobb i USA och Europa kommer att ersättas av artificiell intelligens till år 2035, samtidigt som den globala BNP:n förväntas öka med sju procent. Arbetsuppgifter som tidigare krävde timmar av manuellt arbete kan nu, eller inom en snar framtid, hanteras på några sekunder med AI:s avancerade algoritmer.
Även om företag och globala ekonomier kan dra nytta av AI:s effektivitet, är det viktigt att ställa grundläggande frågor om hur tekniken kommer att påverka individerna på arbetsmarknaden. Hur kan och bör människor förbereda sig för framtidens arbete med AI i centrum? Vilka jobb och yrkesgrupper är under reell risk att ersättas av maskiner?
CVkungen ställde sig just dessa frågor när vi korsgranskade World Economic Forums (WEF) rapport Future of Jobs 2023 med antalet lediga jobb för motsvarande yrken i Sverige. Resultatet tillät oss måla upp en klarare bild över hur den rådande arbetsmarknaden i landet ser ut att påverkas av AI.
Topp 10: Vinnarna på den nya arbetsmarknaden
Det är yrken med koppling till just teknik och automatisering som tycks dominera, inte minst då de paras ihop med specialister inom yrkena. Specialiserade kunskaper fortsätter att värderas högt på arbetsmarknaden och det speglar den globala trenden mot ökad teknisk kompetens.
Många av de yrken som rankas högt i vårt index kräver inte bara teknisk kunskap, utan även förmågan att tillämpa kunskapen på innovativa sätt för att driva affärsutveckling och strategisk tillväxt. Förhoppningsvis är det en indikation på en framtid där den mänskliga faktorn – med egenskaper som kreativitet, problemlösningsförmåga och strategiskt tänkande – fortsätter att vara avgörande.
Notera att jobben i toppen överlag har en låg riskprofil enligt WEF. Det tyder på en stabil efterfrågan framöver. Detta kan vara intressant både för dem som överväger olika yrken för en framgångsrik karriär såväl som för lärosäten. Annars är det intressant att förskollärare och grundskolelärare tar plats bland topp tio – en yrkeskategori där WEF spår att efterfrågan på arbetstagare kommer att minska.
Jobben på väg bort? 10 förlorare på den nya arbetsmarknaden
Roller som drar åt det administrativa hållet, såsom datainsamlare samt flera roller inom post- och banktjänster, kommer sannolikt att ersättas på sikt. Detta illustreras av den snabba takten som bankkontor stängs ner när teknologin utvecklas.
Exempelvis hade Swedbank cirka 1 000 kontor i Sverige vid millennieskiftet. Idag finns bara 143 kvar. Liknande trender syns hos flera av konkurrenterna, och Handelsbanken meddelade att de skulle stänga 180 kontor år 2020. Det motsvarade 47 procent av bankens kontorsbestånd i Sverige. Vid slutet av 2022 fanns det färre än 1 000 bankkontor i Sverige.
Antalet lediga jobb inom dessa yrkeskategorier speglar att dessa jobb redan i hög utsträckning är borta från den svenska arbetsmarknaden. Ett rimligt antagande är att det kan bero på att nämnda roller är mer mottagliga för automatisering och digitala lösningar där AI kan effektivisera administrativa processer.
Samtidigt finns det jobb i botten som WEF bedömer inte alls löper lika stor risk att ersättas. Analytiker med fokus på ledning och organisation bör inte se den pågående AI-utvecklingen som ett alltför stort hot i nuläget.
Det är annars värt att nämna att denna förskjutning mot automatisering, utöver att påverka enstaka yrkesgrupper, även skulle kunna ha en dominoeffekt på relaterade yrken och sektorer. Behovet av omskolning och vidareutbildning för de som arbetar inom dessa områden kan bli mycket viktigt för att de ska kunna övergå till mer framtidssäkra jobb.
Yrkesgrupperna som löper störst risk att försvinna
Enligt WEF är det sju yrkesgrupper som är mycket sannolika att i stor utsträckning försvinna framöver. Det handlar inte minst om administrativa jobb som sekreterare och tjänster inom bokföring där mjukvaror kommer att kunna ta över fler och fler arbetsuppgifter. Redan idag ser vi hur Microsoft Copilot har integrerats i Microsoft 365. Det är ett exempel på hur lättillgängliga AI-verktyg kan ta över uppgifter som fram tills idag har krävt extra personal i form av sekreterare och administratörer.
Inte heller de fysiska arbetstillfällena är helt framtidssäkra och vissa löper stor risk att ersättas av maskiner i ännu högre grad än vad de redan har gjort. Exempelvis kan lagerarbetare i allt större utsträckning komma att se robotar som kollegor. Robotarna blir mer effektiva och kan packa beställningar, inventera och mycket annat.
I Sverige har vi dessutom sett flera jobb nästan helt dö ut till följd av digitaliseringen. När var senaste gången du besökte ett bankkontor? Och när lämnade du in posten hos ett faktiskt postkontor?
Vad säger övrig forskning om AI-utvecklingen?
En undersökning bland 3 000 européer visade att 68 procent vill att deras regeringar ska skydda deras roller mot hotet från AI. Även om det fortfarande är osäkert hur ny teknik kommer att påverka arbetskraften är det tydligt att företagare förväntar sig kunna nyttja AI inom en snar framtid. Enligt World Economic Forums rapport kommer mer än 75 procent av företagen att använda sig av AI-teknik under de kommande fem åren.
Så hur anpassar sig arbetskraften? Den tekniska utvecklingen går så snabbt att barn i grundskoleåldern kommer att växa upp med jobb som inte existerar idag. Europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning (CEDEFOP) har genomfört omfattande forskning i denna fråga. De har funnit att 14 procent av de jobb som för närvarande finns på EU:s arbetsmarknad — eller cirka 31 miljoner personer i arbetsför ålder – löper stor risk att automatiseras.
Sektorer som tidigare var beroende av manuell arbetskraft kommer sannolikt att ersättas av AI på sikt. Ytterligare data från CEDEFOP påvisar att de yrken som är mest skyddade från automatisering har högre kognitiva funktioner och färre rutinuppgifter. Den indikationen styrks i vår egen undersökning som visar att efterfrågan på personal inom specialistyrken är väldigt hög.
Stor digital kompetensbrist i Europa
I en rapport som publicerades av Europeiska kommissionen konstateras att ihållande kompetensbrist bidrar till högre nivåer av arbetslöshet och social ojämlikhet i Europa.
Enligt rapporten är bristerna mest märkbara inom byggsektorn, hälso- och sjukvården samt inom områden relaterade till naturvetenskap, teknik, ingenjörskonst och matematik (STEM). Efter den enorma påfrestning som covid-19 medförde för läkare och sjuksköterskor i hela Europa står beslutsfattare alltjämt inför en växande kris när det gäller att behålla personal.
Här kan artificiell intelligens komma att spela en avgörande roll. Enligt RISE utvecklas just nu flera olika verktyg som kan användas både till rent administrativt arbete inom sjukvården såväl som till för att ställa diagnoser och spåra sjukdomsutbrott.
Europas digitala kompetensgap är en annan stor utmaning för beslutsfattare. Medan 90 procent av jobben i framtiden kommer att kräva digital kompetens, kan endast 54 procent av EU:s befolkning i arbetsför ålder utföra de mest grundläggande digitala uppgifterna. Forskning uppskattar att den kompetensutveckling som behövs för att stödja högteknologiska industrier kommer att kosta upp till 4 miljarder euro fram till 2030.
Ledare i Norden: AI kommer inte att leda till personalnedskärningar
Samma sektorer som väntas automatiseras i Europa kommer att gå en liknande framtid till mötes även i Norden. Exempelvis uppskattas cirka 37 procent av de danska arbetstillfällena vara sårbara för den snabba teknologiska utvecklingen. Det kan jämföras med det nordiska genomsnittet som är 32 procent.
Samtidigt visar en undersökning bland nordiska chefer att endast sex procent tror att de kommer att minska sin personalstyrka på grund av generativ AI.
Sverige, Danmark och Finland möter digitaliseringen
Sverige, Danmark och Finland är bland de fem mest avancerade länderna enligt Europe's Digital Economy and Society Index, där beredskapen hos EU-länderna för att hantera digitala förändringar mäts.
Universitet och högskolor har potential att spela en betydande roll i att utbilda kommande generationer för att kunna anpassa sig till AI-tekniken. Under 2018 implementerade Helsingfors universitet en kostnadsfri kurs om AI i syfte att öka tillgängligheten för att lära sig om ämnet. Samtidigt etablerade den danska regeringen Disruption Council, i samarbete med universitet och utbildningsinstitutioner, för att förbättra den digitala kompetensen och öka tillgängligheten till högre utbildning.
Sveriges regering har satsat över 30 miljarder SEK i finansiellt stöd och bidrag för att främja digital kompetens och utbildning bland arbetskraften. Dessutom har utbildningsdepartementet åtagit sig att under fyra år investera i ett digitaliseringsprogram inom skolväsendet från år 2023. Detta i syfte att främja elevernas digitala kompetens – med riksdagens mål att “Sverige ska vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter”.
Samtidigt finns det experter som varnar för att Sverige riskerar att halka efter när AI tar allt större plats i ekonomin. I en intervju med KTH påpekade AI-experten Johan Sinderwing att Sverige, precis som övriga Europa, kan hamna ännu längre efter Kina och USA. Enligt honom är Sverige redan eftersatt och företag går miste om möjligheten att effektivisera olika verksamhetsområden. Han drar paralleller till millennieskiftet där företag inte investerade i hemsidor, vilket möjliggjorde för konkurrenterna att ta marknadsandelar. Samma sak kan hända svenska företag om de inte anammar AI i högre utsträckning, och det snart.
Anpassning till framtiden och vad vi kan förvänta oss
I mitten av 2020-talet fortsätter AI och automatisering att omvandla arbetslivet på sätt som tidigare var otänkbara. Enligt WEF förväntas AI-drivna roller öka med 30–35 procent under de närmaste fem åren, med en ännu snabbare tillväxt på nästan 45 procent i länder som Kina.
Konstantinos Pouliakas, forskningsdirektör vid CEDEFOP, påpekar att när det gäller kompetensutveckling “är den mest gynnsamma strategin att sluta spekulera kring vad som kommer att vara framtidens eftertraktade kompetenser, och istället fokusera på frågan: Vilka färdigheter behöver jag utveckla för att minska risken att ersättas av en robot?”.
AI-revolutionen erbjuder världen en unik möjlighet att lära sig i takt med den nya tekniken. Det är människan som har utvecklat algoritmerna och koderna som står bakom AI:ns logik och processer, och därför bör vi inte tappa fotfästet när artificiell intelligens blir alltmer avancerad och sofistikerad.
Globala initiativ som Reskilling Revolution strävar efter att ena världen i en gemensam ansträngning för att omorientera arbetskraften och möta de framtida behoven. Denna insats förväntas drastiskt förändra 1,1 miljarder jobb och öka den globala BNP:n med 86,5 biljoner SEK (8,3 biljoner USD) vid slutet av decenniet.
Men detta hjälper trots allt föga mot den rädsla som finns bland stora delar av arbetskraften: att AI kommer att ersätta människors jobb och försvåra för dem att försörja sig.
Metodik
I vår metodologi använde vi "The Future of Jobs Report 2023" från World Economic Forum för att identifiera yrken med hög risk att automatiseras eller ersättas av AI-teknologier. Vi granskade 68 618 jobbannonser från Arbetsförmedlingen, publicerade den 9 april 2024, som täckte 162 olika yrkesroller.
WEF-rapporten, som baseras på enkätsvar från 803 företag med över 11,3 miljoner anställda i 27 industrier och 45 ekonomier, ger en djupgående bild av jobbtrender och förväntningar på arbetsmarknadens utveckling 2023—2027. Denna globala insikt, kombinerad med aktuell jobbannonsdata, möjliggör en noggrann analys av vilka jobb som sannolikt påverkas av teknologiska framsteg.
