De nederländska breven hör till de längsta
I Nederländerna verkar de sökanden skriva relativt långa personliga brev. I genomsnitt behöver de 275 ord. I bara fyra andra länder använder platssökande fler ord för att beskriva sitt engagemang.
Det är bara danskarna som använder i genomsnitt mer än 300 ord i sina följebrev. Brasilien är motsatsen: där lyckas kandidaterna beskriva varför de passar för tjänsten med bara drygt 150 ord.
Italienare och britter skriver de längsta meningarna
Hur lättläst är ett personligt brev för rekryterarna? I Italien måste rekryterarna kämpa sig igenom långa meningar. Italienska sökande använder i genomsnitt 23 ord per mening.
Britterna verkar också gilla långa meningar. Deras meningar består i genomsnitt av 22 ord. I Nederländerna är fraserna kompaktare, en genomsnittlig mening har 17 ord. I Kanada sätter man punkt efter var tionde ord. Det är de kortaste meningarna i undersökningen.
Den inledande hälsningsfrasen skiljer sig åt
Hälsningsfrasen skiljer sig också åt mellan länderna. Formella brev på engelska börjar vanligen med ”Dear Sir/Madam”, på tyska och italienska kan mottagaren vara ”Sehr geehrte” (högt ärade) eller ”Egregio” (distingerade). I Sverige är vi informella och det vanligaste sättet att börja ett brev är numera ”Hej!”.
I många engelsktalande länder, inklusive Australien, Kanada och USA, vänder man sig direkt till personalchefen. I andra länder använder man ”Herr” eller ”Fru”. Indier riktar sina brev till ”Mr. Manager” och även i Italien, Spanien och Tjeckien riktar man sig oftare till en man än till en kvinna. Belgiska och tyska platssökanden vänder sig dock oftast till en kvinna.
Vanligaste inledande term i hälsningsfrasen | Länder |
---|---|
Herr/fru | Storbritannien, Indonesien, Malaysia, Nederländerna, Polen, Sydafrika |
Personalchef | Australien, Brasilien, Canada, Mexiko, USA |
Herr | Italien, Spanien, Tjeckien |
Fru | Belgien, Tyskland |
Herr manager | Indien |
Bara tjecker undviker att börja brev med ”jag”
I nästan alla länder börjar personliga brev med ”jag”. Bara i Tjeckien undviker man ”jag” och använder istället ”nyligen”. Australiensare börjar oftast med att nämna sig själva, i mer än hälften av exemplen. I Nederländerna börjar 18,1 % av breven med ”jag”.
Att använda en tidsangivelse som början på ett ansökningsbrev är inte ovanligt i andra länder heller. I alla länder som undersökts finns ”när” och ”efter att” med bland de ”10-i-topp”-ord som sökande börjar sina brev med.
Belgare och britter som söker jobb inleder sina brev ovanligt artigt. Bland de 10 vanligaste inledande orden i dessa länder fanns uttryck som ”tack”, ”var god” och ”gärna”.
Ordet ”arbete” är centralt, förutom på nederländska
I de flesta länder/språk förekommer orden ”arbete” eller ”arbeta” mycket ofta i personliga brev. Men inte i Nederländerna och Belgien. I de nederländska personliga brevet är ”gärna” det ord som används mest.
Listorna med vanliga ord skiljer sig för övrigt inte så mycket mellan de olika länderna. Påfallande är dock att många platssökande i första hand fokuserar på det de redan kan, och mindre på den utveckling de hoppas kunna göra på det nya jobbet.
Det är vanligt att man till exempel pratar om "erfarenhet" och "färdigheter", medan "utveckling" och ”möjlighet” förekommer mer sällan.
Vanligaste term | Länder |
---|---|
Arbete | USA, Australien, Kanada, Sverige, Danmark, Spanien, Storbritannien, Brasilien, Mexiko, Indonesien, Indien, Sydafrika. |
Gärna | Nederländerna, Belgien |
Tjänst | Italien, Tjeckien |
Erfarenhet | Tyskland, Malaysia |
Undersökningsmetod
Hur ser ett genomsnittligt personligt brev ut och finns det skillnader mellan länder? För att få svar på det har cvkungen.se analyserat tusentals personliga brev världen över och undersökt skillnaderna i ordval. Totalt 361 312 brev analyserades, varav 68 100 från svenska arbetssökande.